Helsingborgs kommun
Helsingborgs kommun, av kommunen själv benämnd Helsingborgs stad är en kommun i Skåne län, i före detta Malmöhus län.
Government administration · Sweden · 0 followers
Overview
Helsingborgs kommun, av kommunen själv benämnd Helsingborgs stad är en kommun i Skåne län, i före detta Malmöhus län. Centralort är Helsingborg.
Interested in working with us in the future?
Follow to see new jobs and posts in your feed.
No news yet.
About
Helsingborgs kommun, av kommunen själv benämnd Helsingborgs stad är en kommun i Skåne län, i före detta Malmöhus län. Centralort är Helsingborg.
Kaynak: Wikipedia · CC BY-SA 4.0
Administrativ historik
Kommunens område motsvarar socknarna: Allerum, Bårslöv, Fjärestad, Fleninge, Frillestad, Helsingborg, Hässlunda, Kattarp, Kropp, Kvistofta, Mörarp, Ottarp, Raus, Välinge och Välluv. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Inom området fanns även Helsingborgs stad (från 1911 stavad Hälsingborgs stad) som 1863 bildade en stadskommun.
I området fanns även fyra municipalsamhällen: Helsingborgs landsförsamling från 28 november 1890 till 31 december 1906, Köpinge (Ramlösa) från 14 september 1894 till 31 december 1917, Raus plantering från 22 juni 1904 till 31 december 1917 och Råå från 29 september 1877 till 31 december 1917.
Helsingsborgs landskommun uppgick i Helsingborgs stad successivt från 1905 till 1919. Raus landskommun uppgick i staden 1918. 1920 införlivades så delar av Kropps och Kvistofta landskommuner i staden.
Vid kommunreformen 1952 bildades fyra "storkommuner" i området: Kattarp (av de tidigare kommunerna Kattarp och Välinge), Mörarp (av Frillestad, Hässlunda, Kropp, Mörarp och Välluv), Vallåkra (av Bårslöv, Fjärestad, Kvistofta och Ottarp) samt Ödåkra (av Allerum och Fleninge) medan staden förblev opåverkad.
Helsingborgs kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Helsingborgs stad samt Ödåkra, Vallåkra, Kattarps och Mörarps landskommuner.
Kommunen ingår sedan bildandet i Helsingborgs domsaga.
Geografi

Kommunen ligger i en av de mest tätbefolkade och högexploaterade delarna av Skåne.
Kommunen är belägen i de nordvästra delarna av landskapet Skåne och har Öresund i väster. Helsingborgs kommun gränsar i norr till Höganäs kommun i före detta Malmöhus län, i nordöst till Ängelholms kommun och Åstorps kommun i före detta Kristianstads län, i öster till Bjuvs kommun och Svalövs kommun samt i söder till Landskrona kommun, alla i före detta Malmöhus län. På andra sidan Öresund gränsar kommunen i väster till Fredensborgs kommun och Helsingørs kommun i Region Hovedstaden på Själland i Danmark.
Topografi och hydrografi
Landskapet i Helsingborgs kommun domineras till en stor del av en öppen och böljande fullåkersbygd. Detta bryts på sina ställen av av mindre skogar och dungar och genomskärs ibland av mindre vattendrag eller åar. Ett fåtal ängs- och våtmarker finns också bevarade. Som nämns ovan är hela tre fjärdedelar av kommunens yta åkermark, vilket är ett resultat av den allt större uppodling av landskapet som pågått sedan 1800-talet. Det allt större behovet av åkermark under denna tid ledde till att skogar avverkades och våtmarker utdikades för att bereda mark för jordbruken. Detta skedde även på bekostnad av de gamla hagarna och slåtterängarna. Inom åkerlandskapet finns dock ett antal bevaringsvärda biotoper, bland annat i form av alléer, odlingsrösen, pilevallar och stenmurar. Förutom jordbrukets expansion har tätorternas utbyggnad, särskilt Helsingborgs, ätit upp de kringliggande fäladsmarkerna och ängslandskapet dessa skapade. Ängs- och hagmarkerna utgjorde 2002 endast 1,8 % av kommunens landareal, jämfört med 90 % för 200 år sedan.
Av de skogar som finns bevarade är flera belägna norr eller väster om Helsingborg, men dessa är dock fragmentariska och några större sammanhängande skogsområden finns inte inom kommunen. Skogarna inom Helsingborgs kommun bär ofta på höga naturvärden och drygt hälften av skogsytorna inom kommunen utgörs av lövskog. Övervägande del av de totalt drygt 1 000 hektaren lövskog är dessutom ädellövskog, vars särskilda biotop hyser flera rödlistade och sällsynta arter.
Styre och politik

Styre
Före kommunalvalet 2010 regerade den så kallade femklövern kommunen, bestående av de fyra allianspartierna Moderaterna (M), Folkpartiet (FP), Kristdemokraterna (KD) och Centerpartiet (C) tillsammans med Sveriges pensionärers intresseparti (SPI). I opposition fanns Socialdemokraterna (S), Miljöpartiet (MP), Vänsterpartiet (V), samt Sverigedemokraterna (SD). Valets stora vinnare var M och MP, vilka gick fram med 4,3 respektive 3,7 procentenheter. Även SD gick framåt med en ökning på 0,9 procentenheter. Alla övriga partier backade i valet. Störst väljarförlust hade SPI som backade med 2,1 procentenheter, vilket innebar att man förlorade alla sina mandat i fullmäktige. Även C förlorade sina platser i fullmäktige.
Centerpartiets och SPI:s uttåg från fullmäktige innebar att ingetdera av de två större blocken, varken Alliansen eller De rödgröna, fick majoritet med Sverigedemokraterna i en vågmästarroll. Av de två blocken fick dock den borgerliga alliansen störst antal röster sammanlagt, samt ett större antal mandat. I perioden efter valet förhandlade Alliansen med Miljöpartiet om ett samarbete, men då parterna kom fram till att de stod för långt från varandra åsiktsmässigt beslutade Alliansen att regera i minoritet. Mandatperioden 2010 till 2014 påbörjades officiellt den 2 november 2010, då Helsingborgs kommunfullmäktige för första gången sammanträdde enligt den nya mandatfördelningen.
Kommunfullmäktige
Kommunfullmäktige består i Helsingborgs kommun av 65 ledamöter och dessa sammanträder i slutet av varje månad i fullmäktiges sessionssal i Helsingborgs rådhus.
Mandatfördelning 2014–2026
För tidigare val, se: Helsingborgs kommuns politiska historia
Valresultat 2026
Partiers starkaste valdistrikt, kommunfullmäktigevalet 2026:
Exklusive uppsamlingsdistrikt. Partier som fått mer än en procent av rösterna i minst ett valdistrikt redovisas. Övriga var Helsingborgspartiet
Ekonomi och infrastruktur
Näringsliv
I början av 2020-talet var det lokala näringslivet allsidigt men tjänstenäringar, handel och transport hade en ovanligt framträdande roll. Främst berodde detta på att centralorten var en viktig transportknut i och med att den hade en av landets viktigaste hamnar samt goda väg- och järnvägsförbindelser. Både gods- och passagerartrafiken i hamnen var betydande. Hamnen har också lockat till sig många rederi-, åkeri- och speditionsföretag.
Knappt nio procent av Helsingborgs arbetstillfällen fanns i början av 2020-talet inom tillverkningsindustrin, en sektor vars tyngdpunkt låg inom kemisk industri och läkemedelsindustri, exempelvis Kemira Kemi AB och McNeil AB. Andra nämnvärda företag var Ica Sverige AB, Ikea, Yves Rocher Suède AB, Aller tryck AB och Helsingborgs Dagblad.
Transporter
I kommunen sammanstrålar E6/E20 från norr med E4 från nordöst. Från Helsingborg utgår länsväg 111 åt nordväst och Höganäs samt länsväg 109 åt öster.
I nordsydlig riktning genomkorsas kommunen av Västkustbanan som trafikeras av SJ:s och Öresundstågs fjärrtåg mellan Göteborg och Malmö samt regiontågen Pågatågen med stopp även vid Ödåkra, Maria, Ramlösa och Rydebäck. Från Helsingborg utgår även Skånebanan mot Hässleholm och Kristianstad och Rååbanan mot Eslöv som trafikeras av Pågatågen. På Skånebanan finns även stoppen Påarp och Mörarp och på Rååbanan finns även stoppen Gantofta och Vallåkra.
I Helsingborg finns färjeförbindelsen HH-leden till Helsingör. Färjetrafiken med Helsingör upprätthålls av Scandlines AB och Sundsbusserne A/S.
Befolkning
Befolkningsutveckling
Kommunen har 152 972 invånare (30 juni 2026), vilket placerar den på 8:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Utländsk bakgrund
Den 31 december 2018 utgjorde andelen invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 34 % av befolkningen. Den 31 december 2022 utgjorde andelen invånare med utländsk bakgrund, i åldersgruppen 0-44 år, 44% av befolkningen, medan andel invånare i samma åldersgrupp som var födda utrikes eller hade minst en utrikesfödd förälder utgjorde 54%.
Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 24 172, eller 20,24 % av befolkningen (hela befolkningen: 119 406 den 31 december 2002).
Invånare efter de vanligaste födelseländerna
Den 31 december 2016 utgjorde folkmängden i Helsingborgs kommun 140 547 personer. Av dessa var 33 139 personer (23,6 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.
Kultur

Kulturarv
Sankta Maria kyrka började byggas på 1300-talet som en katolsk kyrka i Danmark. Bygget avslutades inte förrän tornet stod färdigt på 1500-talet, då den också blev luthersk. På 1600-talet blev kyrkan svensk.
Borgtornet Kärnan vittnar om Helsingborg har en lång historia med utpräglad sjöfront. Tornet var ursprungligen ett befäst bostadstorn och uppfördes på 1300-talet.
Bland senare kulturarv kan nämnas den nya stadsdel som uppfördes i anslutning till den norra hamnbassängen inför bostadsutställningen H99 (1999).
Kommunvapen
Blasonering: I fält av silver en från en uppskjutande, genomgående, krenelerad mur uppskjutande borg med en krenelerad kärna med en spetsig med ett utböjt kors krönt tornhuv, allt rött.
Vapenfastställelse av Kungl. Maj:t har skett två gånger för Hälsingborgs stad, 1916 och 1946. Vid båda tillfällena diskuterades hur man omtolkar ett sigill till ett heraldiskt vapen. Sigillet, som är utgångspunkt för vapnet, är från 1300-talet. Efter kommunbildningen registrerades vapnet i PRV 1974.
Kommunfågel
Stenknäcken är Helsingborgs kommunfågel.
Se även
Personer med anknytning till Helsingborgs kommun
Referenser
Tryckta källor
Bååth, L. M. (red.) (1925). Hälsingborgs historia, del I : Forntiden och den äldre medeltiden. Helsingborg: AB Killbergs bokhandel
Bååth, L. M. (red.) (1933). Hälsingborgs historia, del II:1 : Den senare medeltiden. Helsingborg: AB Killbergs bokhandel
Ulfsparre, Anna Christina (red.); Lövgren, Anna-Brita (1992). ”Politik och förvaltning från kommunreform 1862 till sammanläggning 1971”. Helsingborgs historia, del VII:1 : Befolkning, förvaltning, kommunal service.. Stockholm: Norstedt Förlag AB. ISBN 91-1-923152-0
Översiktsplan för Helsingborgs stad, ÖP 2002. Helsingborg: Helsingborgs stad: Stadsbyggnadskontoret, Helsingborgs stad. 2002
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Helsingborgs kommun.
Kaynak: Wikipedia – Helsingborgs kommun · CC BY-SA 4.0
Localities

As of 2018, there were 16 urban areas the municipality.
Districts
The administrative division of Helsingborg is divided into 17 districts. They are Allerum, Bårslöv, Filborna, Fjärestad, Fleninge, Frillestad, Helsingborgs Gustav Adolf, Helsingborgs Maria, Hässlunda, Kattarp, Kropp, Kvistofta, Mörarp, Ottarp, Raus, Välinge and Välluv.
Demographics
This is a demographic table based on Helsingborg Municipality's electoral districts in the 2022 Swedish general election sourced from SVT's election platform, in turn taken from SCB official statistics.
In total there were 149,791 residents, including 110,550 Swedish citizens of voting age. 41.5% voted for the left coalition and 56.8% for the right coalition. This made Helsingborg the strongest among large municipalities for the right coalition. Indicators are in percentage points except population totals and income.
