Karlskrona kommun
Karlskrona kommun är en kommun i Blekinge län.
Government administration · Sweden · 0 followers
Overview
Karlskrona kommun är en kommun i Blekinge län. Centralort är länets residensstad, Karlskrona.
Interested in working with us in the future?
Follow to see new jobs and posts in your feed.
No news yet.
About
Karlskrona kommun är en kommun i Blekinge län. Centralort är länets residensstad, Karlskrona.
Kaynak: Wikipedia · CC BY-SA 4.0
Administrativ historik
Kommunens område motsvarar socknarna: Aspö (från 1888), Augerum, Fridlevstad, Hasslö (från 1888), Jämjö, Kristianopel, Lyckeby, Lösen, Nättraby, Ramdala, Rödeby, Sillhövda, Sturkö, Tjurkö, Torhamn och Tving. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn, dock ej Aspö, Hasslö och Lyckeby. I området fanns även Karlskrona stad som 1863 bildade en stadskommun. 1870 bröts Eringsboda landskommun ut ur Tvings landskommun. Hasslö och Aspö landskommun bildades den 1 maj 1888 och delades 1926.
Långö municipalsamhälle i Augerums landskommun inrättades 14 februari 1908 och upplöstes vid årsskiftet 1933/1934 då delar av Augerums landskommun uppgick i Karlskrona stad.
Kristianopels municipalsamhälle i Kristianopels landskommun inrättades 1924 och upplöstes vid årsskiftet 1951/1952 då Kristianopels landskommun uppgick i Jämjö landskommun.
Vid kommunreformen 1952 bildades ett antal storkommuner i området: Fridlevstad (av de tidigare kommunerna Fridlevstad och Sillhövda), Jämjö (av Jämjö, Kristianopel och Torhamn), Lyckeby (av Augerum och Lösen) samt Tving (av Eringsboda och Tving). Samtidigt uppgick landskommunerna Aspö och Tjurkö i Karlskrona stad medan landskommunerna Hasslö, Nättraby, Ramdala, Rödeby och Sturkö förblev oförändrade.
1963 upphörde Tvings landskommun och delades. Tvings församling fördes till Fridlevstads landskommun medan Eringsboda församling fördes till Kallinge landskommun (numera del av Ronneby kommun). Samtidigt uppgick Sturkö landskommun och Ramdala landskommun i Jämjö landskommun. 1967 införlivades Lyckeby landskommun i Karlskrona stad.
Karlskrona kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Karlskrona stad. 1974 införlivades kommunerna Hasslö, Nättraby, Jämjö, Rödeby och Fridlevstad.
Kommunen ingick från bildandet till 2001 i Karlskrona domsaga och kommunen ingår sedan 2001 i Blekinge domsaga.
Geografi

Kommunen utgör den östra delen av landskapet Blekinge och är med sina drygt 1000 kvadratkilometer den största av länets kommuner.
Kommunen gränsar i väster till Ronneby kommun i Blekinge län, samt i norr till Emmaboda och Torsås kommun i Kalmar län (landskapet Småland). I nordöst har kommunen även en maritim gräns till Mörbylånga kommun på Öland i Kalmar län. I söder och öster finns Östersjön med Blekinge skärgård i söder.
Topografi och hydrografi
Det småländska platålandskapet fortsätter in i Karlskrona kommun och präglar kommunens naturlandskap. Det avslutas för vid kusten där en säregen skärgård, med de största öarna längst ut, tar vid. Graniter och gnejser utgör berggrunden i kommunen. Längst i öster är berggrunden överlagrad av sandsten, vilken avsatts under kambrium. Genom berggrunden löper ett nord–sydligt spricksystem som utvidgats till dalgångar. Under högsta kustlinjen, cirka 65 m över nuvarande havsnivå, har dalgångarna fyllts med bördiga uppodlade lerjordar. Gran- och tallskogar dominerar i norra Karlskrona medan lummiga lövskogar, ofta med rikligt inslag av präglar kustbygden och öarna i den inre skärgården. I de väl skyddade havsvikarna finns karakteristiskt stora vassar. I kusttrakten finns strandvallar och klapperstensfält.
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.
Naturskydd
År 2022 fanns 28 naturreservat i Karlskrona kommun. Ett exempel på naturreservat I kommunen är Björstorps hage, bildat 1962. Reservatet består av hagmarker med ovanligt rik lundflora. Arter som trivs i området är bland annat svalört, vårlök, slok- och smånunneört, gullpudra, skogsbingel och Sankt Pers nycklar. Ett annat exempel är Hästholmen-Ytteröns naturreservat. Det bildades 1975 och utgörs av skärgårdsmiljöer. I reservatet, som även är klassat som Natura 2000-område, trivs arter som salttåg, saltgräs, strandkrypa, trift och havssälting. Reservatet rymmer även en av Sveriges sydostligaste våtmarker, Öppenskärsmossen, som är av stort vetenskapligt intresse på grund av det extrema läget.
Styre och politik
Styre
Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av en minoritetskoalition bestående av Alliansen och Miljöpartiet. Koalitionen samlade 36 av 75 i kommunfullmäktige.
Koalitionen ersattes efter valet 2014 av en blocköverskridande koalition bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Liberalerna. Partierna samlade 38 av kommunfullmäktiges 75 platser. Samma koalition fortsatte styra i minoritet, med 35 av 75 mandat, efter valet 2018. Det innebar bland annat att Liberalerna fick ge upp sin fråga om valfriheten inom hemtjänsten.
Valet 2022 ledde till maktskifte och Karlskrona-alliansen, bestående av Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna tog över styret.
Valresultat 2022
Exklusive uppsamlingsdistrikt. Partier som fått mer än en procent av rösterna i minst ett valdistrikt redovisas.
Vänorter
År 2025 hade Karlskrona kommun åtta vänorter. Dessa var:
Dessutom fanns sedan 2005 ett vänortsavtal med Liepāja distrikt i Lettland. Distriktet uppgick 2009 i Aizpute och 2024 i Dienvidkurzeme. Vänortssamarbetet har dock kvarstått. Efter Rysslands invasion av Ukraina 2022 sades vänortsavtalet upp med den ryska vänorten Baltijsk. År 2023 tecknades ett nytt vänortsavtal med Tjortkiv, Ukraina. År 2024 upphörde vänortsavtalen med Horten i Norge och Hillerød i Danmark.
Ekonomi och infrastruktur
Näringsliv
I början av 2020-talet stod tjänste- och servicenäringar för en stor del av sysselsättningen i kommunen. Bland arbetsgivare inom denna sektor märktes kommunen, regionen och Boverket men också Ericsson AB (informationsteknologi och telekommunikation) och Bergkvarabuss AB (bussbolag). Kabeltillverkaren NKT HV Cables AB, Karlskronavarvet genom SAAB Kockums AB och tillverkaren av jord- och asfaltpackningsmaskiner, Dynapac AB, dominerade verkstadsindustrin. Centralorten växte under 2000-talet och har blivit en betydande handelsstad. Även turismen var en ny och växande näring i början av 2020-talet.
Transporter
Från sydväst till nordöst genomkorsas kommunen av E22. I Karlskrona ansluter riksväg 28 norrut och länsväg 122 åt nordväst. Karlskrona är ändstation för Blekinge kustbana från väster och Kust till kust-banan från norr. Båda banorna har även stopp vid Bergåsa. Kust-till-kustbanan mot Emmaboda har även stopp i Holmsjö och trafikeras av Krösatågen. Blekinge kustbana trafikeras av Öresundståg mot Kristianstad C och Hässleholm C och vidare mot Malmö och Köpenhamn samt Helsingborg. Från Karlskrona finns färjeförbindelsen Karlskrona–Gdynia till Gdynia i Polen som trafikeras av Stena Line.
Befolkning
Befolkningsutveckling
Kommunen har 65 966 invånare (30 juni 2026), vilket placerar den på 37:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Utländsk bakgrund
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 8 582, eller 13,34 % av befolkningen (hela befolkningen: 64 348 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 4 321, eller 7,12 % av befolkningen (hela befolkningen: 60 676 den 31 december 2002).
Invånare efter de vanligaste födelseländerna
Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Karlskrona kommun 64 348 personer. Av dessa var 7 061 personer (11,0 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. Personer som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.
Kultur
Kulturarv
I kommunen finns världsarvet örlogsstaden Karlskrona. Området består av befästningar, örlogsvarv, örlogshamn, den militära och civila staden samt "anläggningar i omgivningen som har haft betydelse för örlogsbasens försörjning". Unesco motiverade utnämningen:
Bland byggnadsminnen i Karlskrona kommun hittas exempelvis Godnatt, Varmbadhuset och Kvarteret af Trolle 4 och 5.
Kommunvapen
Blasonering: I blått fält ett med kunglig krona krönt ankare, överlagt med konung Karl XI:s spegelmonogram, allt av guld.
Staden hade både namn och vapenbild efter sin grundare. Det var ursprungligen ett sigill, men användes som vapen. Efter den långdragna kommunbildningen, som slutfördes 1974 registrerades vapnet samma år i PRV för Karlskrona kommun. Av de i kommunen ingående tidigare enheterna hade Fridlevstad, Jämjö, Lyckeby och Nättraby fört vapen, vilkas giltighet upphörde.
Se även
Personer med anknytning till Karlskrona kommun
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Karlskrona kommun.
Kaynak: Wikipedia – Karlskrona kommun · CC BY-SA 4.0
Localities
There are 18 urban areas (also called a Tätort or locality) in Karlskrona Municipality.
In the table the localities are listed according to the size of the population as of December 31, 2005. The municipal seat is in bold characters.
Demographics
This is a demographic table based on Karlskrona Municipality's electoral districts in the 2022 Swedish general election sourced from SVT's election platform, in turn taken from SCB official statistics.
In total there were 66,647 residents, including 50,805 Swedish citizens of voting age. 45.2 % voted for the left coalition and 53.5 % for the right coalition. Indicators are in percentage points except population totals and income.
