
Linköpings kommun
Linköpings kommun är en kommun i Östergötlands län.
Government administration · Sweden · 0 followers
Overview
Linköpings kommun är en kommun i Östergötlands län. Centralort är residensstaden Linköping.
Interested in working with us in the future?
Follow to see new jobs and posts in your feed.
No news yet.
About
Linköpings kommun är en kommun i Östergötlands län. Centralort är residensstaden Linköping.
Kaynak: Wikipedia · CC BY-SA 4.0
Administrativ historik
Kommunens område motsvarar socknarna: Askeby, Bankekind, Björkeberg, Flistad, Gammalkil, Gistad, Kaga, Kärna, Landeryd, Ledberg, Lillkyrka, Ljung, Nykil, Rappestad, Rystad, Sankt Lars, Sjögestad, Skeda, Slaka, Stjärnorp, Törnevalla, Ulrika, Vikingstad, Vist, Vreta Kloster, Vårdnäs, Vårdsberg, Västerlösa, Örtomta, Östra Harg och Östra Skrukeby. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Inom området fanns även Linköpings stad som 1863 bildade en stadskommun.
Sankt Lars municipalsamhälle inrättades 28 september 1894 i Sankt Lars landskommun som 1911 uppgick i Linköpings stad, varvid municipalsamhället upplöstes.
Vid kommunreformen 1952 bildades ett antal "storkommuner" i området: Askeby (av de tidigare kommunerna Askeby, Bankekind, Vårdsberg och Örtomta), Kärna (av Kaga, Kärna, Ledberg och Slaka), Norra Valkebo (av Björkeberg, Rappestad, Sjögestad, Vikingstad och Västerlösa), Södra Valkebo (av Gammalkil, Nykil och Ulrika), Vreta kloster (av Flistad, Ljung, Stjärnorp och Vreta kloster), Vårdnäs (av Skeda, Vist och Vårdnäs) samt Åkerbo (av Gistad, Lillkyrka, Rystad, Törnevalla, Östra Harg och Östra Skrukeby). Landeryds landskommun samt Linköpings stad förblev samtidigt oförändrade.
1961 uppgick Askeby landskommun i Åkerbo landskommun. 1963 inkorporerades Landeryds landskommun i Linköpings stad. 1967 införlivades Kärna landskommun i Linköpings stad.
Linköpings kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Linköpings stad och landskommunerna Norra Valkebo, Södra Valkebo, Vreta kloster, Vårdnäs och Åkerbo,
Kommunen ingår sedan bildandet i Linköpings domsaga.
Geografi

Kommunen ligger centralt i landskapet Östergötland. Den gränsar i sydväst till Boxholms kommun, i väster till Mjölby och Motala kommuner, i norr till Finspångs kommun, i öster till Norrköpings, Söderköpings och Åtvidabergs kommuner samt i söder till Kinda kommun, alla i Östergötlands län.
Topografi och hydrografi
Rakt genom kommunen flyter Stångån som mynnar ut i Roxen, en sjö som till ytan är &&&&&&&&&&010000.&&&&&010 000 hektar men endast sju meter djup. Även Göta kanal går genom kommunen och vid Berg finns Göta kanals längsta slusstrappa, Bergs slussar. Från centralorten i norr till Kinda kommun söder flyter Kinda kanal och passerar längs vägen 15 handdrivna slussar. I syfte att få mer odlingsbar mark och bättre skogstillväxt kom många av de grunda sjöarna och våtmarkerna i kommunen att dikas ur under 1800- och 1900-talen. Ett antal av dessa har under början av 2000-talet återskapats, däribland Rosenkällasjön, Ekängsdalens våtmarker och Frökärret.
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.
Naturskydd
I början av 2020-talet fanns ett kulturreservat och ett 30-tal naturreservat i kommunen. Sju av naturreservaten förvaltades av kommunen och resterande reservat förvaltades av Länsstyrelsen. Motala ströms ravin invigdes 2021 och blev då det sjunde kommunala reservatet. Namnet till trots så inkluderas inte Motala ström i reservatet, området som skyddas är istället en naturfåra där strömmen tidigare flöt. Bland de statliga reservatet, som förvaltas av Länsstyrelsen, återfinns Brokind naturreservat som inkluderar en av de artrikaste ekhagarna i det östgötska eklandskapet. Kulturreservatet, Öna kulturreservat, utgörs av en mindre by vid Stensjön. Området visar hur en fattig skogsbygd sett ut fram till början av 1900-talet.
Administrativ indelning
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i 18 församlingar – Gottfridsberg, Kärna, Landeryd, Linköpings Berga, Linköpings domkyrkoförsamling, Linköpings Johannelund, Linköpings Ryd, Linköpings S:t Lars, Linköpings Skäggetorp, Nykil-Gammalkil, Skeda, Slaka, Ulrika, Vikingstad, Vist, Vreta kloster, Vårdnäs samt Åkerbo
Styre och politik

Styre
Efter att titeln borgmästare avskaffades vid kommunreformen i Sverige 1971, valde Linköping 1994 som en av få kommuner i Sverige att återinföra den. Den används för kommunfullmäktiges ordförande. I uppdraget ingår att leda fullmäktiges sammanträden samt att företräda kommunen i olika officiella sammanhang. Den första borgmästaren efter titelns återinförande Eva Joelsson (S) innehade posten i 12 år. (Se även lista över borgmästare i Linköping.)
Efter valet 1998 leddes kommunen av ett samarbete mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet, som de kallade Ansvarsalliansen. Efter valet 2002 lämnade Miljöpartiet Ansvarsalliansen. Socialdemokraterna och Centerpartiet fortsatte samarbetet under namnet Folkrörelsealliansen.
Efter valen 2006 och 2010 utgjorde Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet den politiska majoriteten i Linköpings kommun, i ett samarbete kallat Allians för Linköping. Ordförande i kommunstyrelsen var Paul Lindvall (M), medan Lena Micko (S) var ledare för den politiska oppositionen. Borgmästare var Ann-Cathrine Hjerdt (M, 2006–2014). Vid valet 2010 fick Sverigedemokraterna tre mandat, men de borgerliga Allianspartierna hade ändå egen majoritet.
Vid valet 2014 fick sverigedemokraterna sex mandat och inget av blocken (V+S+MP respektive C+FP+KD+M) fick egen majoritet. En blocköverskridande majoritetskoalition bildades av Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Folkpartiet. Kommunstyrelsens ordförande blev Lena Micko (S) och borgmästare (kommunfullmäktiges ordförande) blev Helena Balthammar (S).
Företagaren Michael Cocozza engagerade sig i Liberalerna och blev 2018 invald i kommunfullmäktige, där han var ledamot av arbetsmarknadsnämnden. Men efter en konflikt med sitt parti, blev han utesluten i november 2020 och startade Linköpingslistan (LL).
Ekonomi och infrastruktur
Näringsliv
Linköpings kommun är en av de städer i Sverige som ligger i framkant när det gäller produktion och forskning inom högteknologi och informations- och kommunikationsteknologi. Näringslivet är varierat med tillverkande industri, tjänstesektor, handel och offentlig verksamhet. Onsättningsmässigt är tillverkningsindustrin störst och bland de största arbetsgivarna återfinns den offentliga sektorn samt SAAB AB, Linköpings universitet och Ericsson.
Jord- och skogsbruk
En stor del av Linköpings kommun består av landsbygd. År 2015 användes 36 procent av arealen i kommunen till jordbruk och 49 procent bestod av skogsmark.
Industri
Det fanns 10 industriområden i närheten till centralorten år 2022. I Cavok District finns företag relaterade till flyg, rymd och avancerade material och i Hackefors finns mekanisk industri. Den största privata arbetsgivaren i kommunen år 2020 var SAAB AB med 5 525 anställda. I Linköping sker tillverkning och utveckling av bland annat stridsflygplan, undervattensfarkoster, torpeder och missilsystem. En annan stor industri är Ericsson.
Transporter
Linköpings kommun genomkorsas från norr till söder av riksväg 23/riksväg 34 och från öster till väster av E4, varifrån riksväg 35 avtar åt sydöst i Linköping. Öst-västlig riktning har även Södra stambanan som trafikeras av SJ:s fjärrtåg och regiontåg samt Uven-tågets regiontåg mot Sala och Östgötapendelns regiontåg med stopp i Linghem, Linköpings central och Vikingstad. Genom kommunens norra del sträcker sig Motala ström och Göta kanal i väst-östlig riktning.
Utbildning och forskning
I Linköpings kommun fanns 19 gymnasieskolor år 2022, varav 12 var fristående. Folkungaskolan är en av två kommunala skolor där elever går både grundskola och gymnasium. Katedralskolan är Linköpings äldsta gymnasium och slog upp portarna år 1915. Bland de fristående skolorna återfinns Jensens gymnasium och Hagströmska gymnasiet.
Befolkning
Befolkningsutveckling
Kommunen har 168 218 invånare (30 juni 2026), vilket placerar den på 5:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Utländsk bakgrund
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 29 152, eller 19,19 % av befolkningen (hela befolkningen: 151 881 den 31 december 2014).
Invånare efter de vanligaste födelseländerna
Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Linköpings kommun 151 881 personer. Av dessa var 22 483 personer (14,8 %) födda i ett annat land än Sverige. I tabellen nedan har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.
Religion
56,3 procent av invånarna i kommunen var medlemmar i Svenska kyrkan årsskiftet 2019/2020. År 2022 fanns nio församlingar i Linköping som tillhörde Linköpings domkyrkopastorat. Sveriges bäst bevarade medeltida katedral, Linköpings domkyrka, finns i centralorten.
Katolska församlingen, Sankt Nikolai, har funnits i kommunen sedan mitten av 1900-talet och på 1990-talet invigdes en katolsk kyrka, Sankt Nikolai katolska kyrka. Församlingen har över tid blivit allt större och år 2011 hade församlingen passerat 3000 medlemmar.
Det finns ingen moské i kommunen, men enligt stiftelsen Islamiska förbundet i Linköping (IFIL), som verkar för byggandet av en sådan, fanns i början av 2020-talet 15 000 muslimer i kommunen.
Kultur
Kulturarv
Det finns ett mycket stort antal fornminnen i kommunen, men inne i centralorten förstördes troligen de flesta när staden började byggas under medeltiden. I Gammalkil finns en runristning från vikingatiden och i ytterväggen på Kaga kyrka finns ytterligare en runsten, denna inmurad men väl synlig. Ett annat fornminne från vikingatiden är Ledbergs kulle, Östergötlands största gravhög.
Kulturstipendier
Sedan 1963 har kulturstipendier årligen delats ut av Linköpings kommun. År 1985 skapades honnörsstipendiet (första mottagaren var Tage Danielsson) och sedan 2016 har även Sven Lyra-priset tillkommit.
Kommunvapen
Blasonering: I blått fält ett lejonansikte av guld med röd beväring.
Vapenbilden i Linköpings kommunvapen härstammar från stadens äldsta sigill från slutet av 1200-talet och vapnet fastställdes av Kungl. maj:t 1946. Efter den nya kommunens tillkomst registrerades vapnet av denna hos PRV år 1974.
Kommunfågel
År 2014 valde Östergötlands ornitologiska förening (Ögof) ut en fågel per kommun i länet, något Linköpings kommun direkt anammade. Kommunen tilldelades rödspov, en art kommunen redan har ett särskilt ansvar för.
Se även
Personer med anknytning till Linköpings kommun
Lista över offentlig konst i Linköpings kommun
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Linköpings kommun.
Kaynak: Wikipedia – Linköpings kommun · CC BY-SA 4.0
Demographics
This is a demographic table based on Linköping Municipality's electoral districts in the 2022 Swedish general election sourced from SVT's election platform, in turn taken from SCB official statistics.
In total there were 165,293 residents, including 124,369 Swedish citizens of voting age. 50.5% voted for the left coalition and 48.1% for the right coalition.
Politics
Municipal election 2018
On September 9, 2018, Linköping held Municipality Election:
In the aftermath of the 2014 municipality election,
The local Social Democrats (S; Social Demokraterna), Green Party (MP; Miljöpartiet)
and the Liberal People's Party (L; Liberalerna, formerly FP; Folk Partiet) formed a coalition majority named "coalition for Linköping" with 40 out of 79 seats,
while the minority opposition in Linköping consisted each separate by:
the Moderate Party (M; Moderaterna), Centre Party (C; Center Partiet), Christian Democrats (Kristdemokraterna), Left Party (V; Vänsterpartiet)
and the Sweden Democrats (SD; Sverige Demokraterna).
all of the Alliance parties in the municipality joined and took over
from the Socialdemocrat's coalition rule and their mandat started 1 January 2019 and onwards.
List of mayors
Eva Joelsson Social Democrats (S), 1994–2006
Ann-Cathrine Hjerdt Moderate Party (M), 2006–2014
Helena Balthammar Social Democrats (S), 2014–2018
Lars Vikinge Centre Party (C), 2018–present
Twin towns – sister cities
Roskilde Municipality in Denmark chose in the summer of 2007 to cancel its sistership agreements with four Scandinavian local government entities, including Linköping Municipality. Twinning with Guangzhou in China terminated in February 2020.
