
Östersunds kommun
Östersunds kommun är en kommun i Jämtlands län.
Government administration · Sweden · 0 followers
Overview
Östersunds kommun är en kommun i Jämtlands län. Centralort är Östersund som även är residensstad i länet.
Interested in working with us in the future?
Follow to see new jobs and posts in your feed.
No news yet.
About
Östersunds kommun är en kommun i Jämtlands län. Centralort är Östersund som även är residensstad i länet.
Kaynak: Wikipedia · CC BY-SA 4.0
Administrativ historik
Kommunens område motsvarar socknarna: Brunflo, Frösö, Häggenås, Kyrkås, Lit, Lockne, Marieby, Norderö, Näs och Sunne. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Östersunds stad som 1863 bildade en stadskommun.
Hornsbergs villastads municipalsamhälle inrättades i Frösö landskommun 11 mars 1898 och upplöstes 1948 då Frösö köping bildades genom en ombildning av landskommunen. Odenslunds municipalsamhälle inrättades i Brunflo landskommun 10 februari 1899 och upplöstes 1918 när motsvarande område utbröts ur landskommunen och införlivades med Östersunds stad.
Vid kommunreformen 1952 bildades i området ett antal storkommuner: Brunflo (av Brunflo, Lockne och Marieby), Hackås (av Hackås, Näs och Sunne), Hallen (av Hallen, Marby och Norderön) samt Lit (av Lit och Kyrkås). Östersunds stad, Frösö köping och Häggenås landskommun påverkades däremot inte.
1963 uppgick Häggenås landskommun i Lits landskommun. Östersunds kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Östersunds stad, Frösö köping, landskommunerna Brunflo och Lit samt en del ur Hallens landskommun (Norderö) och delar ur Hackås landskommun (Sunne och Näs).
Kommunen ingår sedan bildandet i Östersunds domsaga.
Kommunen ingår sedan 2010 i Förvaltningsområdet för samiska, kommunnamnet på sydsamiska är Staaren tjïelte.
Geografi

Östersunds kommun är belägen i de centrala delarna av landskapet Jämtland, vid Storsjöns östra strand, varifrån Indalsälven flyter i väst-östlig riktning. Kommunen gränsar i väster till Åre kommun och Krokoms kommun, i norr till Strömsunds kommun, i öster till Ragunda kommun och Bräcke kommun samt i söder till Bergs kommun, alla i Jämtlands län.
Topografi och hydrografi
Överytan på den sedimentära berggrunden är svagt kuperad och inkluderar skiffrar och kalksten. Berggrunden är täckt med ler- och kalkhaltig morän och har mjukt välvda höjder och dalstråk. Dess nivåskillnader på mellan 50 och 100 meter sträcker sig i nordväst–sydöst. Höjderna är klädda med barrskog. Moränens sammansättning har gjort att området är en viktig jordbruksbygd och att både odlingslandskapets blomsterängar liksom sänkornas myrmarker har stor artrikedom. Kalken har också givit upphov till vitbottnade blekesjöar och kalktuffbildning vid källflöden.
Genom kommunen flyter vattendrag som Hårkan, Långan och Indalsälven. Hårkan från norr till söder, Långan från sydväst och Indalsälven från väster till öster. Kommunen har andel av Storsjön där Frösön är belägen. Andra större sjöar är Locknesjön, Näkten och Ismunden. I sänkorna mellan höjderna finns förutom sjöar även rikligt med myrmark.
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.
Naturskydd
I Östersunds kommun finns 28 naturreservat, däribland Eliasbodarna vars landskap präglats av isälvarna. Helvetesmyrkälen är ett område som i stor utsträckning undkommit mänsklig påverkan medan Fillstabäckens naturreservat är präglat av det kalkhaltiga vattnet. I bäcken har kalken bildat en kalktuff vars storlek saknar motsvarighet i Sverige, och på kringliggande ängar växer majviva, björnbrodd och brudsporre.
Administrativ indelning
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i sju församlingar – Brunflo, Frösö, Sunne och Norderö, Häggenås-Lit-Kyrkås, Lockne, Marieby, Näs och Östersund.
Styre och politik

Styre
Efter det att storkommunen bildades 1970 och det första kommunvalet ägde rum styrdes Östersunds kommun av de borgerliga partierna, där Centerpartiet hade ordförandeposten i kommunstyrelsen. I slutet av 1970-talet övergick Östersund från att vara en borgerlig kommun till att vara en Socialdemokratisk. Socialdemokraterna styrde kommunen ända till 1991, då de borgerliga partierna fick makten igen och Per Söderberg (C) övertog rollen som kommunstyrelsens ordförande efter Thore Holmberg (S).
Efter valet 1994 återkom Socialdemokraterna och därefter har Socialdemokraterna fortsatt att styra med stöd av Vänsterpartiet. 1998 hade man även stöd av Miljöpartiet. Vid kommunvalet 2002 minskades mandaten i kommunfullmäktige från 75 till 67.
Efter valet 2006 fick Miljöpartiet en vågmästarroll och inledde förhandlingar med både den sittande majoriteten bestående av Socialdemokraterna och Vänsterpartiet samt den borgerliga alliansen. Miljöpartiet valde slutligen att samarbeta med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet såsom man gjort 1998. Jens Nilsson (S) som varit kommunstyrelsens ordförande sedan 1997 fick därmed fortsätta som kommunstyrelsens ordförande. Nilsson efterträddes år 2009 av Ann-Sofie Andersson (S) som då blev kommunstyrelsens ordförande. Vid ett kommunstyrelsesammanträde i februari 2012 (då budgetdirektiven för 2013 skulle behandlas) meddelade överraskande Socialdemokraterna och Centerpartiet via oppositionsrådet Carina Zetterström (C) att de skulle inleda ett samarbete. Vänsterpartiet och Socialdemokraterna hade avslutat samarbetet medan Miljöpartiet fortsatte samarbetet. Detta hände endast några dagar efter den borgerliga oppositionen samlats för att utforma ett eget budgetförslag.
Efter valet 2014 styrdes kommunen av en majoritet bestående av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Ann-Sofie Andersson fortsatte som kommunstyrelsen ordförande. Efter valet 2014 har Östersunds kommuns kommunfullmäktige 61 ledamöter (mandat).
Ekonomi och infrastruktur
Näringsliv
I början av 2020-talet dominerades det lokala näringslivet av tjänstenäringar, vilket inkluderade kommunen själv, Region Jämtland Härjedalen (exempelvis Östersunds sjukhus) och länsstyrelsen. Genom att delar av Mittuniversitetet förlagt en del av din verksamhet i kommunen fanns en betydande uutbildningssektormen också ett antal privata företag inom informationsteknikområdet. Vidare fanns även ett antal verkstadsföretag och livsmedelsindustri i kommunen. Tätorten Östersund är ett viktigt handelscentrum för regionen.
Turism
Östersunds kommun har en omfattande turism, i synnerhet sommartid då sevärdheter, aktiviteter och event lockar. Vintertid är det främst skidspår, nationell skidskyttearena och alpin skidanläggning som drar turister.
Transporter
Kommunen genomkorsas i nord-sydlig riktning av E45 och i öst-västlig riktning av E14. I Östersund tar riksväg 87 av åt öster. Öst-västlig riktning har även Mittbanan mellan Sundsvalls centralstation och Storlien och vidare till Trondheim i Trøndelag fylke i Norge via Meråkerbanen. Inlandsbanan skär genom kommunen i nord-sydlig riktning. Mittbanan trafikeras av SJ:s fjärrtåg och Norrtågs regiontåg samt vintertid och höst av Snälltågets nattåg från Stockholm och Malmö.
Utbildning
Det fanns 29 grundskolor, varav fem var fristående, i Östersunds kommun år 2022. Av dessa var 22 belägna i närheten av Brunfloviken. Det fanns två kommunala gymnasieskolor, vilka ingår i Jämtlands Gymnasieförbund – Fyrvalla och Wargentin. Därtill fanns två fristående gymnasieskolor – Storsjögymnasiet och Östersunds gymnasium.
Högre utbildning bedrivs av Mittuniversitetet på Campus Östersund.
Befolkning
Befolkningsutveckling
Kommunen har 65 052 invånare (30 juni 2026), vilket placerar den på 38:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner. Kommunens befolkningstillväxt 2010–2035 prognostiseras till +3%.
Utländsk bakgrund
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 5 277, eller 9,64 % av befolkningen (hela befolkningen: 60 495 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 2 966, eller 5,10 % av befolkningen (hela befolkningen: 58 156 den 31 december 2002).
Invånare efter de vanligaste födelseländerna
Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Östersunds kommun 60 495 personer. Av dessa var 4 556 personer (7,5 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.
Kultur
Evenemang
Storsjöyran är en av Skandinaviens största musikfestivaler som årligen arrangerats i kommunen sedan 1983, med undantag för åren under Covid-19-pandemin. Åren 2016 och 2017 hade festivalen 34- 36 000 betalande besökare.
Kulturarv
Bland fornlämningar i kommunen märks Mjälleborgen. Fornborgen är en av Sveriges nordligaste fornborgar och är belägen på Öneberget på Frösön. En annan fornlämningar Frösöstenen, vilket är Jämtlands enda runsten och Sveriges nordligaste. År 1987 restes stenen utanför landstingshuset på Frösön.
Kommunvapen
Blasonering: I blått fält ett framåtvänt älghuvud av silver.
Vapnet fastställdes för Östersunds stad av Kungl. Maj:t 1911. Det utgick ifrån ett sigill med ett svårdefinierat hjortdjur, som i vapnet bestämdes till en älg, som också återfinns i landskapsvapnet. Efter kommunbildningen 1971 återanvändes stadsvapnet och registrerades för kommunen hos Patent- och registreringsverket 1974. Fyra andra vapen blev då övertaliga.
Se även
Personer med anknytning till Östersunds kommun
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Östersunds kommun.
Kaynak: Wikipedia – Östersunds kommun · CC BY-SA 4.0
Localities
There are ten localities (or urban areas) in Östersund Municipality:
Politics and governance
Swedish municipalities are responsible for government-mandated duties, and elections for the municipal council (kommunfullmäktige) are held every four years, parallel to the general elections.
Political history
Östersund gained a city council (stadsfullmäktige) in 1863, known as Östersunds stad, and each member was elected through a single-winner voting system. Sweden was democratized in the end of the 1910s and a more parliamentarian election system was introduced. Östersund continued to be governed by the burghers, unlike Sweden nationally. The dominating parties were the conservatives, the freeminded and the social democrats. The latter did become the single largest party in 1938 but due to a strong centre-right majority it remained in opposition. The only other party present in Östersund was the communists, though they had little support in the city, having entered the city council in 1922 and lost representation completely in 1930. The conservatives was by far the largest party and had a majority of its own with 18 seats in 1922. After the municipal elections of 1950 the situation had changed. The conservatives was the smallest party with 10 seats, the liberals (now represented by the Liberal People's party) had 11 and the social democrats 19. This was in contrast to the turnout on a national level, where the social democrats had been the dominant party for over a decade gaining e.g. 46 percent of the votes in the general elections of 1948. In 1952 a social democrat was appointed chairman of Östersund's governing body, due to the lack of political blocs and the strive for mutual agreements.
A majority for the social democrats was achieved first in 1962. The political scene was shortly afterwards altered, in 1966, when the agrian and rural Centre Party (previously known as Peasant's League) got into the city council, after broadening its scope to include non-farmers, alongside the Christian Democrats (though not present on the national political scene) and the communists returning after a 40-year period of absence. The burghers was thus back in power. Following the rise of Swedish welfare the small municipalities could not cope with their assigned duties. As a result, large municipality blocks were introduced and Östersunds stad was heavily enlarged and several districts kilometres away from the city were included in the new Östersund Municipality.
Demographics
This is a demographic table based on Östersund Municipality's electoral districts in the 2022 Swedish general election sourced from SVT's election platform, in turn taken from SCB official statistics.
Residents include everyone registered as living in the district, regardless of age or citizenship status. Valid voters indicate Swedish citizens above the age of 18 who therefore can vote in general elections. Left vote and right vote indicate the result between the two major blocs in said district in the 2022 general election. Employment indicates the share of people between the ages of 20 and 64 who are working taxpayers. Foreign background is defined as residents either born abroad or with two parents born outside of Sweden. Median income is the received monthly income through either employment, capital gains or social grants for the median adult above 20, also including pensioners in Swedish kronor. The section about college graduates indicates any degree accumulated after high school.
In total there were 49,635 Swedish citizens of voting age resident in the municipality. 58.5% voted for the left coalition and 40.2% for the right coalition. Indicators are in percentage points except population totals and income.
