
Skellefteå kommun
Skellefteå kommun är en kommun i Västerbottens län i landskapet Västerbotten i Sverige.
Government administration · Sweden · 0 followers
Overview
Skellefteå kommun är en kommun i Västerbottens län i landskapet Västerbotten i Sverige. Centralort är Skellefteå.
Interested in working with us in the future?
Follow to see new jobs and posts in your feed.
No news yet.
About
Skellefteå kommun är en kommun i Västerbottens län i landskapet Västerbotten i Sverige. Centralort är Skellefteå.
Kaynak: Wikipedia · CC BY-SA 4.0
Administrativ historik
Kommunens område motsvarar socknarna: Bureå (från 1914), Burträsk, Byske (från 1875), Jörn, Lövånger och Skellefteå. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Skellefteå stad som 1881 bildade en stadskommun, efter att innan dess från 1863 ingått i Skellefteå landskommun. Ur landskommunen hade Byske landskommun utbrutits 1875 och Bureå landskommun 1914.
Norrböle municipalsamhälle inrättades 20 april 1897 och Skelleftestrands municipalsamhälle 30 april 1937. Dessa upplöstes 1916 respektive 1952 när motsvarande områden införlivades i Skellefteå stad. Jörns municipalsamhälle inrättades 24 november 1923 och upplöstes vid utgången av 1958. Burträsks municipalsamhälle inrättades 2 oktober 1930 och upplöstes vid utgången av 1961. Byske municipalsamhälle inrättades 8 maj 1931 och upplöstes vid utgången av 1957. Bureå municipalsamhälle inrättades 22 juni 1934 och upplöstes vid utgången av 1959. Sunnanå municipalsamhälle inrättades 25 oktober 1935 och upplöstes vid utgången av 1959. Lövångers municipalsamhälle inrättades 19 mars 1937 och upplöstes vid utgången av 1963. Kåge municipalsamhälle inrättades 26 november 1937 och upplöstes vid utgången av 1964.
Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen. 1967 införlivades i staden landskommunerna Skellefteå, Bureå, Byske och Jörn. Skellefteå kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Skellefteå stad. 1974 införlivades Burträsks och Lövångers kommuner
Kommunen ingår sedan bildandet i Skellefteå domkrets, sedan 2018 i Förvaltningsområdet för finska och från 2024 i Förvaltningsområdet för samiska
Geografi

Kommunen, som är Sveriges till ytan största kustkommun, gränsar till Norrbottenskommunerna Piteå och Arvidsjaur samt Västerbottenskommunerna Norsjö, Vindeln, Umeå och Robertsfors.
Topografi och hydrografi
De östra delarna av kommunen är kustbygd mot Bottenviken. I Bottenviken finns 695 öar som samtliga hör till Skellefteå kommuns skärgård. Kustbygden övergår i kuperad skogsbygd mot väster. De kuperade områdena består av morän med barrskog medan kustområdena till stor del saknar ett sådant täcke. Graniter och gnejser dominerar berggrunden och i Skelleftefältet finns guld-, silver- och kopparmalm i de malmförande vulkaniska bergarterna. Långsträckta isälvsavlagringar återfinns i dalgångarna som följer berggrundens nordväst–sydöstliga sprickriktning. På flera ställen, däribland områden kring Lövånger och Missenträsk, finns utdragna moränryggar, så kallade drumliner.
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.
Genom kommunen flyter Skellefteälven, som börjar i källsjön Ikesjaure och fortsätter sedan sydöst genom Hornavan, Uddjaur och Storavan med utlopp i Skellefteå till Bottenviken. I Skellefteå kommun återfinns även Bureälven som har sitt ursprung i Bastuträsk, Norsjö kommun och har sitt utlopp i Bureå mot Bottenviken. Byskeälven börjar i området kring Arvidsjaur och passerar Byske innan den mynnar ut i Byskefjärden i Bottenviken, och Kågeälven är en sju mil lång skogsälv med början i Stavaträsk och mynnar ut i Bottenviken vid Kåge. Slutligen rinner även Åbyälven, som börjar i Arvidsjaur kommun, genom kommunen. Åbyälven är klassad som Natura 2000-område.
I Skellefteå kommun finns ungefär 100 sjöar.
Klimat
Generellt är det kallt i Skellefteå och nederbörden hög. Sommaren börjar i slutet på juni och övergår till höst i september. Den varmaste månaden är juli med en medeltemperatur på 16° C och de kallaste är januari och februari som har en medeltemperatur på -9° C.
Styre och politik
Styre
Skellefteå kommun har länge varit ett starkt socialdemokratiskt fäste och Socialdemokraterna har styrt kommunen sedan den bildades. De har därefter haft egen majoritet i alla val fram till 2018, förutom mandatperioden 2002–2006. Kommunen styrs sedan valet 2018 av Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, liksom var fallet under mandatperioden 2002–2006. Valet 2022 ledde till att samma koalition fick förtroende att styra i majoritet en mandatperiod till. Kommundirektör är Kristina Sundin Jonsson.
Kommunstyrelse
Totalt har kommunstyrelsen 15 ledamöter. Under kommunstyrelsen finns ett arbetsutskott med sju ledamöter som utses av kommunstyrelsen. Ordförande och de två vice ordföranden är arvoderade som kommunalråd utsedda av fullmäktige. Det finns också ett oppositionsråd.
Lista över kommunstyrelsens ordförande
Karl-Erik Lundström, Socialdemokraterna, 1971–31 december 1979 Lorentz Andersson, Socialdemokraterna, 1980–2001 Bert Öhlund, Socialdemokraterna, 2001–31 juli 2013 Lorents Burman, Socialdemokraterna, 1 augusti 2013–
Denna lista hämtas från Wikidata. Informationen kan ändras där.
Internationella relationer
Skellefteå kommun har antagit en strategi för att utveckla det internationella samarbetet. Det handlar dels om att fler ska vilja flytta till kommunen och investera i näringslivet, men också om internationellt bistånd samt påverkansarbete (lobbying) för att influera beslut som fattas inom EU. I detta syfte har ett Europa Direktkontor etablerats i Skellefteå stadshus.
Skellefteå kommun har fem vänorter. "Med dessa har kommunen utvecklat internationellt samarbete i form av projekt och avtalade kontakter. Kontakter upprätthålls genom besök, brev och mailkontakter. Kontakterna kan vara regelbundna över en period av samarbete kring särskilda projekt, sedan kan de vara mer sporadiska under andra tider".
Vänortssamarbetet inleddes 1946 och då med den finska staden Brahestad och den norska staden Mo i Rana. År 1967 utvecklades ett samarbete med den tjeckiska staden Pardubice och 1982 med Tallinn. År 2007 upprättades ett vänortssamarbete med den danska kommunen Vesthimmerland. Per 2022 bedrevs inget aktivt samarbete med Mo i Rana och Tallinn. År 1998 upprättades ett vänortssamarbete med den kinesiska orten Tongling, men samarbetet blev hårt kritiserat och avslutades 2021.
Ekonomi och infrastruktur
Näringsliv
År 2009 dominerade privat sektor dominerar när det gällde andel sysselsatta med 22 064 av totalt 32 409 personer. Detta motsvarade cirka 68 procent av alla sysselsatta.
Den största arbetsgivaren år 2020 var Skellefteå kommun med 7 122 anställda och den största privata arbetsgivaren var Boliden med 1 525 anställda samma år. Bland andra större arbetsgivare i Skellefteå kommun märktes Skellefteå lasarett med 1 200 anställda år 2022, IT-företaget Tietoevry och Northvolt.
Varje år rankar Svenskt Näringsliv företagsklimatet i de svenska kommunerna. På den listan har Skellefteå kommun legat lågt under perioden 2012 till 2021 med bästa placeringen år 2018 på plats 183 och sämsta placering år 2012 på plats 261.
Jordbruk och fiske
Enligt uppgifter från 2015 hade Skellefteå kommun &&&&&&&&&&026000.&&&&&026 000 hektar åkermark, vilket var större arealer än i övriga kommuner i Västerbottens län. Skellefteå var också den kommun i länet med flest mjölkkor likväl som kor för uppfödning av kalvar.
År 2015 fanns nio yrkesfiskare i Skellefteå kommun, med fiskeplatser från Renholmen i norr till Kallviken i söder. Av dessa hade fem fisket som huvudsyssla. Medelåldern för yrkesfiskare var 73 år. Den vanligaste fångsten var sik, strömming och lax.
Energi och råvaror
I kommunen finns det kommunalt ägda bolaget Skellefteå Kraft. År 2019 var Skellefteå kommun den svenska kommun där vindkraften ökade mest. År 2021 kom 89,1 procent av Skellefteå Krafts produktion från förnybara källor. De sista procenten kom från kärnkraft genom delägarskap i kärnkraftsanläggningen Forsmark. Bland annat i Skellefteälven finns flera vattenkraftverk.
En betydande andel av Sveriges mineraltillgångar finns i Skelleftefältet. Till största del består fältet av sura vulkaniter som är runt 1,9 miljarder år gamla. Ett stort antal av dessa är komplexa sulfidmalmer som inkluderar zink, koppar och guld. Gruvor har funnits i området sedan åtminstone 1620-talet då en koppargruva anlades i Storkågeträsk.
Befolkning
Befolkningsutveckling
Kommunen har 74 901 invånare (30 juni 2026), vilket placerar den på 32:a plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner. År 2021 ökade folkmängden i kommunen med 553 personer. Även 2022 ökade befolkningen i kommunen, totalt med 1 009 personer. Det var första gången på över 50 år som kommunen ökade med mer än 1 000 personer.
Statistik
Könsfördelningen var 2022 relativt jämn där andelen kvinnor var 48,9 procent och andelen män 50,3 procent. Medelåldern var 43,7 år, vilket var högre än genomsnittet för riket som var 41,6 år. 50,2 procent var sammanboende vilket var högre än genomsnittet för Sverige som var 45,8 procent.
Minoriteter
Finskan är ett relativt nytt inslag i språkvariationerna i Skellefteåområdet. Tidigare har språkliga influenser istället kommit från väst, Norge. Under 1970- och 80-talen invandrade finnar till Skellefteå kommun för att jobba vid Bolidengruvan och textilindustrin Algots, som då hade fabrik i Skellefteå. År 2017 fanns &&&&&&&&&&&04000.&&&&&04 000 Sverigefinnar i första till tredje generationen. Skellefteå kommun ansökte om att få tillhöra förvaltningsområdet för finska, men fick de första två gångerna avslag. Ännu en ansökan lämnades in och sedan 2018 tillhör Skellefteå kommun förvaltningsområdet för finska. Året därpå utsågs kommunen till Årets Sverigefinska kommun, ett pris som delas ut av Sverigefinländarnas delegation.
Renskötsel har bedrivits i området som utgör kommunen under hundratals år och Skellefteå kommun ingår, på vissa kartor, i Sápmi. År 2004 lades den dåvarande sameföreningen i kommunen ned, men efter 18 år återupptogs verksamheten 2022. Samma år fattade kommunstyrelsen enhälligt beslut att ansöka om att Skellefteå ska ingå i förvaltningsområdet för samiska. Ansökan beviljades av regeringen Kristersson i november 2023.
Migration
År 2016 tog Skellefteå kommun emot 0-5 kommunmottagna flyktingar per 1 000 invånare. Det vill säga flyktingar som inte själva ordnat boende i kommunen.
Kultur

Offentlig konst
Sedan kommunen bildades har man avsatt en procent av "byggnationskostnaderna, nybyggnationer och ombyggnationer" till "konsten i planeringen och byggandet av offentliga miljöer". Som exempel på offentlig konst i kommunen kan nämnas fontänen Lyftet på Guldtorget, invigd 1995, som består av ett ägg, en fisk, en fågel och cylinder i olikfärgad granit. Under 2000-talet har flera offentliga utsmyckningar gjorts inomhus som exempelvis det takhängande Hubba Bubba Heaven på Morö Backe förskola och den motivkaklade väggen In Between Days på Eddahallen.
Litteratur
Litterärt finns flera namnkunniga författare med koppling till Skellefteå kommun, bland vilka Sara Lidman, P.O. Enquist, Torgny Lindgren och Stieg Larsson kanske är de mest kända. Den 25 maj 2010 utropade sig Skellefteå kommun till Berättarnas stad. Relaterat till detta är exempelvis den årliga Berättarfestivalen i Skellefteå, berättarvandringar och erbjudandet av "ett stipendium, boende och stöd till en författare som är i behov av att komma i säkerhet".
Film
Biografer i Skellefteå har funnit sedan biografdrottningen Josefina "Fina" Pahlberg (född Bäckström 1882) öppnade Tip-top 1911 i Godtemplarnas ordenshus IOGT. Hon hade sammanlagt fem biografer, samtliga är nu nedlagda. Den sista av biograferna i hennes före detta imperium lades ner 1988. År 2022 fanns tre biografer i kommunen, Biostaden och i Folkets hus i Skelleftehamn och Boliden.
År 1987 öppnade Nordiska scenografiskolan i Skellefteå, en verksamhet som "bidragit till att ge Skellefteå en plats på den svenska film och spelkartan". Sedan början av 1990-talet är utbildningen riktad mot TV och filmscenografi. Film i Västerbotten har en studio för fiktions- och dokumentärfilm i Skellefteå. I Skellefteå finns också Icon studios.
Arkitektur
Skellefteå kommun har en lång tradition av att bygga hus i trä. Under slutet av 1800-talet började byggnaderna att kläs med panel, då det fanns ett stort utbud av hyvlat virke. Det finns fortfarande ett flertal hus som är byggda i trä som imiterar sten med syfte att husen mer skulle likna de stenbyggnader som fanns i större städer. Men risken för bränder i trähusen, liksom att det år 1924 hittades guld i Boliden, kom att påverka hur arkitekturen i området utvecklades. Skellefteå ville profilera sig som en "guldstad" och under 1930-tal började betong och stål konkurrera med trä och gamla träbyggnader ersattes av putsade funkishus. En saneringsplan antogs och allt fler trähus revs till förmån för byggnader i tegel. Under 1970-talet började invånarna protestera mot att kulturhistoriskt värdefulla byggnader revs och en inventering gjordes. Ett antal kulturhistoriska byggnader revs dock ändå under 1970-talet och 1980-talet. År 1994 infördes en lagändring som öppnade upp för att bygga trähus högre än två våningar och efter det har Skellefteå återgått till träbyggnadstraditionen. År 2021 stod ett av världens högsta trähus klart i och med invigningen av Sara kulturhus.
Se även
Personer med anknytning till Skellefteå kommun
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Skellefteå kommun.
Kaynak: Wikipedia – Skellefteå kommun · CC BY-SA 4.0
History
Most of the amalgamations leading to the present municipality took place in 1967 when the then "City of Skellefteå" was merged with the rural municipality by the same name and also with the municipalities Jörn, Bureå and Byske. The enlarged city became a municipality of unitary type with the new local government act in 1971, and in 1974 the municipalities Burträsk and Lövånger were added.
Geography
The municipality borders in the south to Robertsfors Municipality, and clockwise to Umeå, Vindeln, Norsjö, Arvidsjaur and Piteå municipalities. Skellefteå is the largest coastline municipality by area, being roughly 15 percent larger than the second largest, Örnsköldsvik Municipality.
Skellefteå is situated around Skellefte River, a river that runs through the city. There is also a very central mountain, Vitberget, which is popular for skiing in the wintertime, and hiking in the summer.
Localities
There are 20 localities (or urban areas) in Skellefteå Municipality:
Economy
The largest employer in Skellefteå Municipality is the mining company Boliden AB, with about 1,200 employees, in some mines around Boliden and two metallurgical plants, one in Boliden and the other one, Rönnskärsverken near Skelleftehamn. Alimak produces elevators.
Elections
Riksdag
These are the results of the elections to the Riksdag for Skellefteå Municipality since the 1972 municipal reform. SCB did not publish the party's results for the Sweden Democrats between 1988 and 1998 because of the party's small size nationally.
This lists the relative strength of the socialist and centre-right blocs since 1973, but parties not elected to the Riksdag are inserted as "other", including the Sweden Democrats results from 1988 to 2006, but also the Christian Democrats pre-1991 and the Greens in 1982, 1985 and 1991. The sources are identical to the table above. The coalition or government mandate marked in bold formed the government after the election. New Democracy got elected in 1991 but are still listed as "other" due to the short lifespan of the party.
Demographics
This is a demographic table based on Skellefteå Municipality's electoral districts in the 2022 Swedish general election sourced from SVT's election platform, in turn taken from SCB official statistics.
There were 73,333 residents, including 56,888 Swedish citizens of voting age. 63.1% voted for the left coalition and 35.7% for the right coalition. Indicators are in percentage points except population totals and income.
Notable natives
Stieg Larsson, journalist and author of The Girl with the Dragon Tattoo
