Stockholms kommun
Stockholms kommun, av kommunen själv benämnd Stockholms stad, är en kommun i Stockholms län.
Government administration · Sweden · 0 followers
Overview
Stockholms kommun, av kommunen själv benämnd Stockholms stad, är en kommun i Stockholms län. Centralort är Stockholm som också är Sveriges huvudstad och residensstad för Stockholms län.
Interested in working with us in the future?
Follow to see new jobs and posts in your feed.
No news yet.
About
Stockholms kommun, av kommunen själv benämnd Stockholms stad, är en kommun i Stockholms län. Centralort är Stockholm som också är Sveriges huvudstad och residensstad för Stockholms län.
Kaynak: Wikipedia · CC BY-SA 4.0
Administrativ historik
Kommunens område motsvarar, förutom Stockholms stad, socknarna Bromma (större delen av), Brännkyrka (större delen av), Huddinge (mindre del av), Järfälla (mindre del av), Sicklaö socken (mindre del av) Sollentuna (mindre del av), och Spånga (större delen av). Av dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Stockholms stad bildade 1863 en stadskommun som 1868 inkorporerade Kungliga Djurgården som tidigare legat under Kunglig dispositionsrätt inom Danderyds skeppslag. Sicklaö landskommun uppgick 1888 i Nacka landskommun samtidigt som ett mindre område runt Danviks hospital överfördes till Stockholms stad.
I området inrättades följande municipalsamhällen:
Liljeholmen 4 juli 1884 i Brännkyrka landskommun, upplöstes vid årsskiftet 1912/1913 då landskommunen uppgick i Stockholms stad
Örby 1 januari 1904 i Brännkyrka landskommun, upplöstes vid årsskiftet 1912/1913 då landskommunen uppgick i Stockholms stad
Mariehäll 6 november 1908 i Bromma landskommun, upplöstes vid årsskiftet 1915/1916 då landskommunen uppgick i Stockholms stad
Hässelby villastad 3 juli 1913 i Spånga landskommun, upplöstes vid årsskiftet 1925/1926 då området uppgick i den då bildade Hässelby villastads köping
Bromsten 10 juni 1904 i Spånga landskommun, upplöstes vid årsskiftet 1948/1949 då landskommunen uppgick i Stockholms stad
Flysta 10 december 1915 i Spånga landskommun, upplöstes vid årsskiftet 1948/1949 då landskommunen uppgick i Stockholms stad
Solhem 3 april 1908 i Spånga landskommun, upplöstes vid årsskiftet 1948/1949 då landskommunen uppgick i Stockholms stad
Brännkyrka landskommun införlivades i Stockholm stad 1 januari 1913. 1916 införlivades Bromma landskommun. 1 januari 1949 inkorporerades såväl Hässelby villastads köping som huvuddelen av Spånga landskommun. Utöver dessa sammanläggningar har mindre områden under åren fogats till Stockholm, såsom Hammarby från Nacka landskommun 1930 en mindre del i norra Bagarmossen från Nacka stad 1959. I samband med Vårbyaffären inkorporerades Skärholmen och Vårberg från Huddinge landskommun 1963.
Geografi

Kommunen är belägen med de norra delarna i landskapet Uppland och de södra delarna i Södermanland. I öster ligger Östersjön med Stockholms skärgård och i väster Mälaren. I sydost gränsar kommunen till Tyresö kommun, i söder till Huddinge kommun, i väster till Ekerö kommun, i norr till Järfälla kommun, Sollentuna kommun och Danderyds kommun, i nordöst och nordväst till Sundbybergs kommun och Solna kommun, i öster till Lidingö kommun och Nacka kommun, alla i Stockholms län.
Genom de inkorporeringar som gjordes på 1900-talet och framför allt genom de som inte genomfördes har kommunen synnerligen oregelbundna gränser. I norr och öster gränsar Innerstaden direkt mot andra kommuner (Solna och Nacka), medan mycket längre ut liggande områden, som Akalla och Hansta ingår i Stockholm. Vid en resa med tunnelbanan från Kungsholmen till Kista passeras till exempel två andra kommuner (Solna och Sundbyberg) innan man åter är i Stockholm.
Topografi och hydrografi
Största delen av kommunen är bebyggd, men de områden som saknar bebyggelse har en omväxlande natur med många öar och grönområden. Gnejser och graniter utgör den uppspruckna berggrunden. Vid Skinnarviksbergen och Stadsgården löper en förkastningsbrant som tillsammans med Stockholmsåsen, som sträcker sig från Observatoriekullen mot Brunkeberg och Gamla stan och vidare mot Södermalm, utgör de viktigaste topografiska strukturerna i kommunen. På höjder, så som Grimstaskogen och Judarnområdet, finns barrskogar och som kontrast finns frodiga ängar och ekskogar på Djurgården.
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.
Naturskydd
År 1994 inrättades en nationalstadspark, som utgörs av en unik blandning av natur och kultur, på Södra Djurgården samt större delen av Norra Djurgården. Parken löper över tre kommuner – Solna, Stockholm och Lidingö. Där återfinns exempelvis 800 olika sorters blomväxter, mer än 1200 arter skalbaggar och cirka 100 häckande fågelarter. Förutom parken fanns i början av 2020-talet 11 naturreservat och ett kulturreservat.
Styre och politik

Styre
Mandatperioden 2014 till 2018 styrdes kommunen av en koalition bestående av De rödgrönrosa. I valet 2018 tappade detta block tre mandat. De rödgrönrosa var fortsatt större än Alliansen, men inget av de politiska blocken hade egen majoritet. Sverigedemokraterna, som stod utanför blocken, hade en potentiell vågmästarroll. Miljöpartiet lämnade då det rödgrönrosa samarbetet för att istället bilda en majoritetskoalition tillsammans med Alliansen, vilken styrde kommunen mandatperioden 2018 till 2022.
Efter valet 2022 bildades ett rödgrönt majoritetsstyre med Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet, med socialdemokraten Karin Wanngård som finansborgarråd och kommunstyrelsens ordförande.
Kommunalråd
Bland kommunalråden, som i Stockholm tituleras borgarråd, anses finansborgarrådet (sedan 2022 Karin Wanngård) ha den främsta positionen (i egenskap av kommunstyrelsens ordförande), och tillsätts sedan 1930-talet alltid av fullmäktiges majoritet. Med början efter valet 1994 tillsätts alla borgarråd som har en särskild rotel av den politiska majoriteten, medan oppositionen tillsätter oppositionsborgarråd; innan dess delade man upp rotlarna mellan alla de större partierna i fullmäktige.
Politik
Stockholm är Sveriges till folkmängden största kommun, vars politiska debatt ofta präglas av storstadsrelaterade frågor som infrastruktur och byggande.
Bostadspolitik
År 2021 fanns det 478 439 bostäder i kommunen, varav 433 008 var lägenheter i flerbostadshus. Den vanligaste upplåtelseformen var bostadsrätter, totalt var 249 241 bostadsrätter och 188 459 var hyresrätter. Det är mycket stor variation i upplåtelseformerna mellan stadsdelarna. Till exempel saknade Rinkeby år 2014 bostadsrätter helt och hållet (0 procent) medan närliggande Kista (12 027 invånare) hade en andel på 83 procent.
Andelen hyresrätter har minskat kraftigt sedan 1990 på grund av ombildning till bostadsrätter inom såväl Allmännyttan som hos privata fastighetsägare. Exempelvis bestod Östermalm stadsdelsområde år 1990 till 70 procent av hyresrätter. 2014 var 67,5 procent av lägenheterna bostadsrätter.
Ekonomi och infrastruktur
Industri
Sysselsättningen inom industrisektorn ökade fram till 1950-talet, därefter har sektorns betydelse för sysselsättningen minskat. Detta beror dock inte enbart på att företagen minskade sin verksamhet utan också på att företag som växte inom metall- och elektroteknik förpassades från innerstan till ytterområden, förorter och förstäder som en följd av bland annat utrymmesbrist. Flera företag valde också, i synnerhet under 1950- och 1960-talen, att flytta produktionen annorstädes men behöll huvudkontoren i Stockholm. Stockholms norra del fick under 1980-talet en påtaglig industri- och annan företagstillväxt. Som exempel kan nämnas att Kistaområdet blev ett centrum för modern högteknologi. Totalt svarade den tidigare stora industrisektorn för omkring fem procent av den totala sysselsättningen i början av 2020-talet. Då var de större industrierna Ericsson-koncernen, IBM Svenska Aktiebolag, livsmedelsföretaget Carlsberg Sverige AB samt ett antal företag i början på 2020-talet inom den grafiska industrikoncernen Bonnier.
Tjänster och turism
Samtidigt som industrisektorn successivt minskat sedan 1950-talet har service- och administrativa funktioner växt. Exempelvis har en stor del av svenskt näringslivs huvudkontor samlats i kommunen tillsammans med företagens administrativa personal, ledning för intresseorganisationer, finansorgan men också för offentlig förvaltning. Således har en stor andel av Sveriges största företag inom industri och handel liksom banker, finans- och försäkringsbolag samt reklambyråer och konsultföretag sina huvudkontor i Stockholms kommun. Kring huvudkontoren har det sedan vuxit fram alla upptänkliga former av service samt radio, TV, tidningar och bokförlag. Samtidigt har allt fler statliga verk och institutioner flyttats från området till andra delar av landet. I början av 2020-talet sysselsattes 85 procent inom sektorn.
Befolkning
Befolkningsutveckling
Kommunen har 1 000 962 invånare (30 juni 2026), vilket placerar den på 1:a plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner. Befolkningstillväxten i kommunen år 2010-2035 prognostiseras till +27%.
Utländsk bakgrund
Den 31 december 2020 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 331 339, eller 33,96 % av befolkningen (hela befolkningen: 975 551 den 31 december 2020).
Invånare efter de vanligaste födelseländerna
Den 31 december 2024 utgjorde folkmängden i Stockholms kommun 995 574 personer. Av dessa var 262 721 personer (26,39 %) födda i ett annat land än Sverige.
Följande länder är de 15 vanligaste födelseländerna för befolkningen i Stockholms kommun.
Kultur

Kulturarv
År 2022 fanns 98 byggnadsminnen i kommunen. Sju av dessa finns på Djurgården och inkluderar exempelvis teater- och konsertlokalen Cirkus och Sveriges största kulturhistoriska museum, Nordiska museet. I gamla stan fanns 16 byggnadsminnen, så som Petersenska huset och Postmuseum. På Kungsholmen hittas fem stycken – Bostadshus på fastigheten Vindruvan 10, Gamla Polishuset, Kungliga Myntet, Stockholms Rådhus och Sven Markelius kollektivhus. 15 byggnadsminnen, däribland Kungliga tekniska högskolan, hittas på Norra Djurgården medan 23 hittas på Norrmalm. Almgrens sidenväveri och sex andra minnen hittas på Södermalm. Resterande är fördelade på Vasastaden, Östermalm, Nordvästra ytterstaden och Sydvästra ytterstaden.
I kommunen finns sedan 1994 ett av Unesco klassat världsarv, Skogskyrkogården.
Kommunvapen
Stockholms stadsvapen är beskrivet enligt följande blasonering: I blått fält ett krönt S:t Erikshuvud av guld. Ett krönt manshuvud är äldst belagt för Stockholms stad i ett sigill från 1370-talet. Huvudet kom snart att tolkas som stadens och rikets skyddspatron Erik den helige. Det konkurrerade länge med en öppen krona. Den bild vi är vana vid att se som Stockholms vapen utformades på 1920-talet av konstnären Yngve Berg och antogs av stadsfullmäktige 1923. Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t först 1934. Det registrerades enligt de nya reglerna för kommunvapen i Patent- och registreringsverket 1974.
Staden har ett eget typsnitt Stockholm Type och Stockholm Type Display ritade av Emmanuel Rey. Logotypen S:t Erik finns ofta med i stadens kommunikation som ofta är i NCS S 7502Y (mörkgrå). Stadens flaggor är kvadratiska, i färgerna PMS 285, PMS 109 och PMS Black.
Referenser
Källor
Larsson, Yngve (1977). Mitt liv i Stadshuset – Andra delen: I tjänst hos denna stolta stad (1920–1954). Stockholm: Stockholms kommunalförvaltning. Libris 7751622. ISBN 91-85676-00-4 (Digital version, s. 343–673)
Johansson, Ingemar (1991), StorStockholms bebyggelsehistoria (2:a), Gidlunds, ISBN 9178430437
Vidare läsning
Gullberg, Anders; Sven Lilja, red (2008). Makten i stadshuset: Stockholms lokalpolitik under 1900-talet. Monografier utgivna av Stockholms stad, 0282-5899 ; 187. Stockholm: Stockholmia förlag. Libris 10917561. ISBN 978-91-7031-195-6. https://stockholmskallan.stockholm.se/post/30162
Externa länkar

Se kartdata överlagrat på OSM (Kartdata)
Wikimedia Commons har media som rör Stockholms kommun.
Kaynak: Wikipedia – Stockholms kommun · CC BY-SA 4.0
History
When the first local government acts came into force in Sweden in 1863, the City of Stockholm was one of the then 89 cities of Sweden. A first city council was elected. The area roughly corresponded with today's Innerstaden. Large areas were annexed in 1913, 1916 and 1949. The city was outside Stockholm County until 1968, having its own governor. The local government reform of 1971 made Stockholm a unitary municipality like all others in the country.
Geography
Geographically, the City of Stockholm comprises the central part of the capital (Innerstaden or Stockholm City Centre) as well as the southern and western suburban parts (Söderort or South Stockholm and Västerort or West Stockholm respectively). Of the municipal population, all but 200 people are considered living in the Stockholm urban area, a tätort further extending into ten other municipalities.
Demography
Education
The share of highly educated persons, according to Statistics Sweden's definition: persons with post-secondary education that is three years or longer, is 42.4% (national average: 27.0%).
Residents with a foreign background
On 31 December 2017 the number of people with a foreign background (persons born outside of Sweden or with two parents born outside of Sweden) was 311,401, or 32.79% of the population (949,761 on 31 December 2017). On 31 December 2002 the number of residents with a foreign background was (per the same definition) 189 938, or 25.05% of the population (758,148 on 31 December 2002). On 31 December 2017 there were 949,761 residents in Stockholm, of which 234,703 people (24.71%) were born in a country other than Sweden. Divided by country in the table below – the Nordic countries as well as the 12 most common countries of birth outside of Sweden for Swedish residents have been included, with other countries of birth bundled together by continent by Statistics Sweden.
Politics
National
These are the election results from the 1973 onwards in the City of Stockholm. The municipality forms one of three municipal constituencies for the Riksdag along with Gothenburg and Malmö. In the Statistics Sweden reports from 1988 to 1998 the exact decimals of the Sweden Democrats were not reported since only parties near the 4% nationwide threshold were reported on.
Riksdag
This lists the relative strength of the socialist and centre-right blocs since 1973, but parties not elected to the Riksdag are inserted as "other", including the Sweden Democrats results from 1988 to 2006, but also the Christian Democrats pre-1991 and the Greens in 1982, 1985 and 1991. The sources are identical to the table above. The coalition or government mandate marked in bold formed the government after the election. New Democracy got elected in 1991 but are still listed as "other" due to the short lifespan of the party. "Elected" is the total number of percentage points from the municipality that went to parties who were elected to the Riksdag.
Local
The municipality is governed by a Municipal assembly (kommunfullmäktige) with 101 members. These are elected through municipal elections, held in conjunction with the Parliamentary elections every four years. The council meets twice a month and the meetings are open to the public. The council elects a Municipal executive committee (kommunstyrelse), with 13 members representing both the political majority and the opposition, with the responsibility of implementing policies approved by the assembly. The political organisation also includes eight governing full-time Commissioners (borgarråd) and four Commissioners representing the opposition. The work is headed by the Commissioner of Finance (finansborgarråd, sometimes called Mayor), who also chairs the executive committee. The current Commissioner of Finance is Karin Wanngård, representing the Social democrats.
Twin towns and sister cities
The policy of Stockholm is to have informal town twinning with all capitals of the world, its main focus being those in northern Europe. Stockholm does not sign any formal town twinning treaties, although other cities claim to have established such treaties in the past which are still valid.
The cities claiming to have been twinned with Stockholm are:
